I Cap&Design nr 3, 2011, läste jag i solstolen en artikel om Ellen Lupton, en amerikansk designer, författare och föreläsare och som har ett passionerat intresse för typografi. I artikeln tar hon upp trender inom typsnitt och utmanar oss formgivare genom att säga:
- "Till och med Comic sans kommer bli trendigt förr eller senare. Det handlar bara om att rätt person använder det på ett nytt sätt i ett annorlunda sammanhang. Ett ganska talande exempel på detta är Cooper Blacks levnadsöde. Det feta, serifa typsnittet som härstammar från 20-talet var länge bespottat av formgivare och ansågs höra hemma på reklampelare för närsynta. - Men så kom just rätt person och ändrade på saker och ting, säger Ellen. Den grafiska formgivaren Lorraine Wild använde det hånade typsnittet i en bok, och istället för att smälla upp det stort i reklamsammanhang hamnade det i löpande text i litet format. Det gjorde att man började se Cooper Black med nya ögon och den negativa stämpeln började suddas ut".
Framtiden får utvisa om Comic Sans kommer att bli trendigt eller inte. Men varför jag fastnade för den här artikeln var att vi använt just Cooper Black i ett profilprogram för en kund i bageribranschen. Ett perfekt typsnitt om man vill få ett litet degigt, bulligt uttryck precis som det goda surdegsbrödet som Brothaus Moberg i Åkersberga bakar.
Det är inte lätt att välja typsnitt i denna djungel av typsnitt som finns på marknaden, men en sak är klar. Jag kommer aldrig att välja Comic Sans i något av mina formgivningsprojekt.
Eva-Lotta Cederström
